På jakt efter framgångsrik arbetslivsintegrering

När integrationspolitiken i över trettio länder rankas i det flerdimensionella Migration Integration Policy Index (MIPEX), hamnar Sverige i topp. Diskrimineringslagstiftningen, möjligheten att återförenas med sin familj efter invandring och den svenska välfärdsmodellen som ska ge varje individ stöd oavsett dennes härkomst, bidrar till den höga placeringen (MIPEX, 2010). Men samtidigt som den svenska integrationspolitiken hamnar i topp i internationella jämförelser, är sysselsättningsgapet mellan in- och utrikesfödda på den svenska arbetsmarknaden större än i de flesta europeiska länder. Lägst är sysselsättningen bland de utrikesfödda som bott kort tid i landet. Även om sysselsättningsgraden ökar med vistelsetid, kvarstår ett betydande gap till den inrikesfödda delen av befolkningen även 25 år efter invandringstillfället (Olli Segendorf & Teljosuo, 2011:5; Nekby, 2003; le Grand m.fl., 2013).2En ökad sysselsättningsgrad bland utrikesfödda skulle inte bara betyda att fler människor får möjlighet till självförverkligande och egen försörjning. Sverige står, liksom många andra länder, inför stora demografiska förändringar de kommande åren. En allt äldre befolkning kommer att medföra stora påfrestningar för välfärdssystemen. Ett sätt att främja välfärdens framtida finansiering är att öka arbetskraftsutbudet i den delen av befolkningen som är i yrkesverksam ålder, men som av olika skäl står utanför arbetsmarknaden. Detta är även ett av de viktigaste målen för Europeiska Socialfonden under programperioden 2007–2013 (Finansdepartementet, Ds 2007:4; ESF, 2007)...Read more